 |
 |
 |
”En debut som lovar mer” / GP
”En gedigen debut” / GAFFA
”Oskar Gyllenhammar och Klubb Hjärta kan bli hur stort som helst” / Expressen
”Skickligt och smart” / Kulturbloggen
”Låtarna har driv, har beslutsamhet och melodierna är smittande” / Barometern
Medlemmar:
Emanuel Åkerlund – elgitarr Emil Thurell – trummor Fredrik Jansson – bas
Sofia Nilsson – kör Viktor Ek – elgitarr Viktor Fagerlund – klaviatur
Recension:
Många har dragit likhetstecken mellan Oskar Gyllenhammar och Lars Winnerbäck redan före den här debuten. Och likheterna kvarstår.
”Gråa dagar” sjunger han. Men titeln är redan tagen. Av förebilden Lars Winnerbäck. Och ”Inte första gången” är så mycket Lasse att ingen hade märkt om den slunkit in av misstag på ”Singel”.
Vad säger man? Tja, välkommen till folkhemmet, Lill-Lasse.
Ett popsnöre från Glada Hudik slår världen med häpnad med tonsatt småstadsångest. Och den här killen är inte dålig. Han kan hantverket. Har gjort sin läxa. Så han faller in i en fin gammal tradition med anor långt långt bak i tiden. En tradition som är mer svensk än dalahästar och varningsskyltar för älgar. Och som aldrig går på export. Ja om inte Norge räknas förstås. Musiken är djupt rotad i den svenska vismyllan. Bellman, Taube. Och utspädd med lite Dylan. En slags svensk folk-rock. Byrds så in i Norden.
Och det är klart att det ska komma en ny Winnerbäck. ”Tågen slutar aldrig gå härifrån” är inte superoriginell. Man har hört det förut. Inledande ”Det var länge sedan nu” hade varit grym om nu inte originalet redan skrivit ”Elden”. Men när Oskar väl slutar att oroligt snegla på förebilderna kan det bli hur stort som helst. // Per Hägred – Expressen
Välkomna med er bokning!